Toker
De senaste veckorna har varit turbulenta och jag genomgår diverse olika känslor, flera av dem på en och samma gång.
Måndag morgon 2 maj såg jag på Hemnet en lägenhet i Skytteholm Solna. Höjde på ögonbrynen för det hör inte till vanligheten att se lägenheter så centralt. De jag ser inom min sökradar ligger i Norrtälje, Sigtuna, Märsta, Upplands Väsby, Sollentuna/Edsberg ibland, Täby, Kallhäll, Upplands Bro och motsvarande en bra bit söderut. Men inte Solna. Gjorde en snabb whatsup-koll med Tuva och Leo som omedelbart responderade Wow.
Det skulle vara visning söndag-måndag då jag skulle vara i Karlstad respektive jobba hela dagen. Jag ringde mäklaren på en gång på morgonen och sa som det var, att jag inte kan se lägenheten men att jag kan köpa den osedd. Det gick inte för sig. Dödsboets syskonskara ville ha en öppen budgivning. Då bad jag om en visning i förtid. Den gjorde vi onsdag 4 maj och drabbade mig med den-här-lägenheten-ska-jag-ha-kraft.
Planlösningen är inte optimal, ytskikten behöver ses över, men… ja, den är hemtrevlig och mysig på något sätt, behändig i proportionerna. Entrén fin. Läget super, utmed en lågtrafikerad återvändsgata invid en stor folklig park, 10 min bilfri promenad från dörr till dörr med TuLe-famijen, mycket nära barnbarnens dagmamma, ett stenkast från deras framtida skola, 5-10 min till busstorg, T-bana och galleria med ett överdåd av affärer, bank, vårdcentral, hörselvård och ca 25 min promenad till pendeln, en tid som kan kortas med flitigt gående bussar eller cykel, 9 min med T-bana till Centralen och dessutom promenadavstånd till Mälarens strand vid Huvusta i söder och Hagaparken i öster. Mäklare brukar även lyfta fram närheten till Filmstaden, Råstasjön och Mall of Scandinavia.
Jag förstod att jag inte har pengar tillräckligt för en klättrande budgivning. Försökte tänka kreativt kring hur jag skulle få tillgång till mer pengar, men kom inte på något inom lagens ramar. Men så sa det klick, eureka, Banken har pengar, mycket pengar dessutom. (Jag kom utifrån en erfarenhet av njugga banktjänstemän som snålar).Så jag slängde iväg en ansökan om förnyat lånelöfte för det här objektet specifiket. Sen åkte jag iväg till Karlstad för att umgås med Karlstad-familjen och se deras nya hus och träffa barnbarnen. Jag var beredd på att vara en främling för dem då vi inte setts sedan februari. Men så blev det inte, det var nästan som att ha träffat dem igår. Himla mysigt. Det gör båda stora framsteg som det är både stort och hedrande att följa.
Jag förstod också att om jag ska köpa en lägenhet så är det bråttom att sälja min. Tidigarelade ett redan inbokat möte med en mäklare som skulle sälja min lägenhet. Vi hade tänkt förbereda så att det bara är att trycka på knappen när jag funnit min nya bostad. Nu blev det brått. Träffade henne samma dag som budgivningen började hetta till på allvar och kunde få lite råd kring budgivning. Bla att 1) det är viktigt att finnas med i budgivningen hela tiden även om man inte driver/leder den och att 2) jag kunde påskynda en trög slutspurt med att säga – Vad ska till för att det ska bli avslut nu? Båda dessa råd fick jag användning för.
Vi gjorde en plan för försäljning av min lägenhet som om jag vann budgivningen och det skulle vara bråttom och jag gjorde en lista på vad jag har att göra inför fotograferingen. Kontrakt borde kunna vara klart i början av juni.
Under Karlstadsvistelsen fick jag besked om nytt lånelöfte och när jag kom hem och började jobba var det dags för budgivning. Jag höll låg profil i början för att komma mot slutet och tala om var skåpet skulle stå. Vidare lade jag mig vinn om att vara oberäknelig, ibland snabbt på, ibland trögt, ibland en rejäl höjning, ibland fegbudgivning. Andra budgivare skulle inte kunna avläsa ett beteendemönster, något som jag kunde göra med budgivare 4 som blev min kombattant på slutet. Budgivare 4 lade sig hela tiden över föregående med 10000kr (det lägsta beloppet man kan lägga) inom högst en halvtimme, oftast bara 5-10 minuter. När det på onsdagen blev längre tid mellan buden förstod jag att det fanns tvekan och eftertänksamhet med i bilden. Själv hade jag en del muskler kvar. Det blev ändå en gastkramande budgivning in i det sista och jag använde mig av tipset jag fick tidigare på dagen att säga: Jag vill komma till avslut nu ikväll, vad skall till för att det ska ske? Tuva kunde ersätta mig på jobbet onsdag kväll och jag kunde komma på kort varsel och skriva kontrakt hos mäklaren Fastighetsbyrån på Swedbank i Solnagallerian.
Efteråt gick jag hem till Leo och konstaterade att jag kände mig som Toker. Tom i bollen och glad. Jag hade förbrukat varje uns av klokt tänkande. Det var onsdag 11 maj och jag hade nu två lägenheter. I princip, i alla fall.
Måndag morgon 2 maj såg jag på Hemnet en lägenhet i Skytteholm Solna. Höjde på ögonbrynen för det hör inte till vanligheten att se lägenheter så centralt. De jag ser inom min sökradar ligger i Norrtälje, Sigtuna, Märsta, Upplands Väsby, Sollentuna/Edsberg ibland, Täby, Kallhäll, Upplands Bro och motsvarande en bra bit söderut. Men inte Solna. Gjorde en snabb whatsup-koll med Tuva och Leo som omedelbart responderade Wow.
Det skulle vara visning söndag-måndag då jag skulle vara i Karlstad respektive jobba hela dagen. Jag ringde mäklaren på en gång på morgonen och sa som det var, att jag inte kan se lägenheten men att jag kan köpa den osedd. Det gick inte för sig. Dödsboets syskonskara ville ha en öppen budgivning. Då bad jag om en visning i förtid. Den gjorde vi onsdag 4 maj och drabbade mig med den-här-lägenheten-ska-jag-ha-kraft.
Planlösningen är inte optimal, ytskikten behöver ses över, men… ja, den är hemtrevlig och mysig på något sätt, behändig i proportionerna. Entrén fin. Läget super, utmed en lågtrafikerad återvändsgata invid en stor folklig park, 10 min bilfri promenad från dörr till dörr med TuLe-famijen, mycket nära barnbarnens dagmamma, ett stenkast från deras framtida skola, 5-10 min till busstorg, T-bana och galleria med ett överdåd av affärer, bank, vårdcentral, hörselvård och ca 25 min promenad till pendeln, en tid som kan kortas med flitigt gående bussar eller cykel, 9 min med T-bana till Centralen och dessutom promenadavstånd till Mälarens strand vid Huvusta i söder och Hagaparken i öster. Mäklare brukar även lyfta fram närheten till Filmstaden, Råstasjön och Mall of Scandinavia.
Jag förstod att jag inte har pengar tillräckligt för en klättrande budgivning. Försökte tänka kreativt kring hur jag skulle få tillgång till mer pengar, men kom inte på något inom lagens ramar. Men så sa det klick, eureka, Banken har pengar, mycket pengar dessutom. (Jag kom utifrån en erfarenhet av njugga banktjänstemän som snålar).Så jag slängde iväg en ansökan om förnyat lånelöfte för det här objektet specifiket. Sen åkte jag iväg till Karlstad för att umgås med Karlstad-familjen och se deras nya hus och träffa barnbarnen. Jag var beredd på att vara en främling för dem då vi inte setts sedan februari. Men så blev det inte, det var nästan som att ha träffat dem igår. Himla mysigt. Det gör båda stora framsteg som det är både stort och hedrande att följa.
Jag förstod också att om jag ska köpa en lägenhet så är det bråttom att sälja min. Tidigarelade ett redan inbokat möte med en mäklare som skulle sälja min lägenhet. Vi hade tänkt förbereda så att det bara är att trycka på knappen när jag funnit min nya bostad. Nu blev det brått. Träffade henne samma dag som budgivningen började hetta till på allvar och kunde få lite råd kring budgivning. Bla att 1) det är viktigt att finnas med i budgivningen hela tiden även om man inte driver/leder den och att 2) jag kunde påskynda en trög slutspurt med att säga – Vad ska till för att det ska bli avslut nu? Båda dessa råd fick jag användning för.
Vi gjorde en plan för försäljning av min lägenhet som om jag vann budgivningen och det skulle vara bråttom och jag gjorde en lista på vad jag har att göra inför fotograferingen. Kontrakt borde kunna vara klart i början av juni.
Under Karlstadsvistelsen fick jag besked om nytt lånelöfte och när jag kom hem och började jobba var det dags för budgivning. Jag höll låg profil i början för att komma mot slutet och tala om var skåpet skulle stå. Vidare lade jag mig vinn om att vara oberäknelig, ibland snabbt på, ibland trögt, ibland en rejäl höjning, ibland fegbudgivning. Andra budgivare skulle inte kunna avläsa ett beteendemönster, något som jag kunde göra med budgivare 4 som blev min kombattant på slutet. Budgivare 4 lade sig hela tiden över föregående med 10000kr (det lägsta beloppet man kan lägga) inom högst en halvtimme, oftast bara 5-10 minuter. När det på onsdagen blev längre tid mellan buden förstod jag att det fanns tvekan och eftertänksamhet med i bilden. Själv hade jag en del muskler kvar. Det blev ändå en gastkramande budgivning in i det sista och jag använde mig av tipset jag fick tidigare på dagen att säga: Jag vill komma till avslut nu ikväll, vad skall till för att det ska ske? Tuva kunde ersätta mig på jobbet onsdag kväll och jag kunde komma på kort varsel och skriva kontrakt hos mäklaren Fastighetsbyrån på Swedbank i Solnagallerian.
Efteråt gick jag hem till Leo och konstaterade att jag kände mig som Toker. Tom i bollen och glad. Jag hade förbrukat varje uns av klokt tänkande. Det var onsdag 11 maj och jag hade nu två lägenheter. I princip, i alla fall.
Kommentarer
Trackback
