Bentes blogg

Jag har roligt också här i skruvstädslandet. Jag kan faktiskt tänka på annat också.

 

För att slå ihjäl lite ångesttid har jag börjat knåpa på den barnbok som verkar vilja vara först ut att bli till. Jag har kontaktat en tänkbar illustratör, gjort en ramberättelse med övergripande layoutidé och nu sitter jag faktiskt och SKRIVER för att känna mig för både innehållsligt och stilistiskt.  

 

Min vana trogen rinner bägaren snarast över. Idéerna flödar och jag får nya idékorn vad jag än gör, vart jag än går. Just nu har jag material till flera böcker i en hel serie. 

 

För första gången erfar jag hur det är att sitta här och hitta på allting. Har inget jag ska förklara eller lära ut, inget jag vill uppnå, inga erfarenheter jag vill delge. Jag bara hittar på utifrån en enda tanke som faktiskt tvillingarna och jag fick för en tid sedan. - Hur skulle det vara om si hände?

 

Det funderar jag över och det rinner både till och tar stopp. Rinner till igen. Flyter ut i sidospår, som blir till huvudspår. Persongalleriet byter kön och namn. Vidare grubblar jag över utgivning och distribution. Vore skönt att ha en förläggare.

 

Tänker kontakta några förlag för att testa idén och få feedback. Men innan dess ska illustratören och jag ha hunnit både bekanta oss mer med varandra och producera något fullskaleprov tillsammans att visa upp. Det kommer att ta sin tid. Särskilt som illustratören har fullt upp just nu och jag förhoppningsvis har fullt upp med flytt rätt snart.

 

Det hela fungerar utmärkt som ångestdämpare och verklighetsflykt. Jag är i både sagornas och möjligheternas land och där har jag kontrollen. Det är min bästa gren.