Hönan och ägget

Malou efter 10 på TV nyss, förmodligen en repris, intervjuade Stefan Löfvén och de pratade bl a om integration. Inledningen till samtalet var en berättelse om att han inför en riksdagsdebatt såg Philip och Fredriks film Trevligt folk, om Somalia Bandy. Han hade blivit rörd till tårar över filmen.
 

Om detta projekt har goda vänner vittnat om förut, det är bara det att jag inte förrän nu synat det närmare. För nu har jag suttit och kollat på nätet och vet nu mer om storyn bakom det udda bandylaget. 

Jag är också rörd till tårar. De blev en VM-trupp av Somalias bandylandslag och de blev älskade av VM-publiken i Irkutsk, Ryssland och en världssensation. Spelarna föreläser om erfarenheten landet runt och det föds parallellprojekt. Bl a en teaterföreställning Resan till Sverige om flykt, invandring och integrering. Biljettintäkterna går till ett vattenförsörjningsprojekt som drivs av två skoltjejer, en vattenledning från en brunn till en skola för flyktingbarn i Somalia. 
 
Läs mer om Somalia Bandy på deras hemsida. Bilden har jag hämtat från därifrån. 
 
Det finns ett fint Youtube-klipp från Malou efter 10 den 4/2 som berättar om filmen Trevligt folk. Där får man också veta att Somalia Bandy deltagit i sitt andra VM, i ryska Chabarowsk (säkert felstavat) 3 mil från den kinesiska gränsen. Och att de spelar bättre nu, målskillnanden är halverad. Jag har också passat på att se hela filmen genom att (premiär-) hyra den på Youtube för 39 kr.

Jag blir alldeles varm i hjärtat över den kreativitet med vilken man kan verka för integrering. Eller hur man med integrering kan bli så kreativ och ha så kul. Det var det där med hönan och ägget. Vad som kommer först och vad som kommer sen och hur de påverkar varandra. 
 
I fallet med Somalia Bandy började det med några få personers idéer, hur de kom samman och kunde förverkliga dem med hjälp av sina respektive nätverk. Skridskotränare, bandytränare, idrottspolitiker, Somalias idrottsminister, ett somaliskt fotbollslag som saknade något att göra vintertid, Philip och Fredrik som utan bandyintresse ville filma projektet etc. A perfect match.

Jag kommer att tänka på Kören för alla som Caroline leder och där jag numera ingår. Vi är alla amatörer och ingen av oss har prövats att platsa. Det är bara att bli med om man har lust. Vid varje terminsstart finns prova-på-tillfällen så man kan avgöra om kören passar. Kören, har det berättats mig, har bara blivit större och större. Och större. Vi sjunger för glatta livet, hellre än bra, och det låter riktigt bra emellanåt. Det är ett spännande sammanhang också. Vi sjunger ibland med kändisar, på häftiga platser, inför stor publik och vi bidrar med pengar till olika välgörenhetsprojekt. Kören skvätter pengar runt omkring sig till det ena viktiga ändamålet efter det andra. Det gör inte motivationen sämre.

Kören tillsammans med smågalna kreativa ledaren Caroline har möjliggjort att vi, som egentligen är en samling sångare av skiftande och i många fall rätt medioker kvalitet, gör storverk musikaliskt och allmänmänskligt. Det går primärt ut på att ha kul och som bieffekt vi göra nåt bra för andra. Eller? Ja, det var det där med hönan och ägget. Det hänger ihop, sången och värdegrunden. Hur det än är med orsak-verkan-linjen, båda behövs.
 
Undrar hur det skulle påverka kören med en större blandning av ursprungsnationaliteter?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0