Resa i forn- och nutidshistoria
Vi har fått nya prominenta personer på besök. Ethels dotter och tvillingbarnbarn på 15 vårar. Idag gjorde vi en resa i fornhistoria och nutidshistoria.
Fornhistoria
Det blev Tanum med sina berömda hällristningar, rentav utnämnda till ett av Unesco världsarv.
På nätet såg jag att det fanns en nyinvigd informationsplats (juli 2015) Skräddö utefter nya E6-an, och dit begav vi oss. Snyggt Vägverket, snyggt.
Där fick vi översiktlig information om hällristningarnas geografiska sammanhang och om livsbetingelserna på stenåldrarna och bronsåldern. Föredömligt presenterat på skyltar som andades genomtänkt skyltprogram.
Själva platsen och utställningsbyggnaden var också väl gestaltade och till en estets fulla belåtenhet.
Den omtalade ”tidsmaskinen” var däremot en besvikelse. Jag antar att den inte är nyttjad till sin potential än. Tanken är att man i den här kikaren ska se landskapet av idag och via animeringar se hur landskapet och livsbetingerlserna såg ut då, på forntiden. Den är en nyhet inom utställningspedagogiken att i en kikare över nutida landskap visa hur det såg ut förr, dessutom animerat så att man skulle se förändring över tid. Vad vi såg var enimerade bilder över dåtida familjeliv, inte alls kopplat till landskapet vi tittade på. Jag var nyfiken på hur de fixat det, vilket alltså inte imponerande. Inte än.
I bilen fantiserade jag om hur man skulle kunna använda nämnda teknologi för att visa Tycho Brahes observatorium på Ven, Skeppet Vasas förlisning i Stockholm eller Alhambras utbyggnader över tid i Andalusien, Spanien. Vilken grej, värsta affärsidén! Nåväl.
Efter Skräddö informationsplats for vi till Vitlycke museum, lunchade på Ethels goda kinoa-sallad med närproducerat rökt fårkött utomhus i både sol och relativ värme, och sedan vandrade vi runt i museets ambitiösa utställning. Ja, vi var nog rätt ambitiösa själva.
Världsarv. Idag har Sverige 15 världsarv med intressant natur eller kultur att värna om.
Vitlyckes museum har modern arkitektur med associationer till långhus och skepp.
Vitlycke museibyggnad har en båtformad entrehall med fasta utställningar i sidoskeppen.
Det som bl a fångade min uppmärksamhet var en stor karta över Europa som visade metallernas väg. Kartan var gjord som en matta på golvet och det gav mig en mera fysisk upplevelse av Europa och människans färdvägar.
Vidare fäste jag mig vid den del i utställningen som visade på olika tiders uttolkning av hällristningarnas motiv. Kort sagt, tolkningarna säger kanske mer av uttolkaren och hens egen tid än av motiven som sådana. Enligt olika uttolkare föreställer ristningarna ömsom religiösa motiv, ömsom vardagliga redskap och farkoster och ömsom bilder som berättar om resor till avlägsna trakter.
Vitlycke hällristningar kunde vi beskåda från parkbänkar i solen. På bilden syns tv Ethel och hennes dotter och till höger tvillingarna, dvs Ethels båda barnbarn.
Självklart såg vi ristningar också. Och vädret var på allra bästa humör. Av någon anledning kom jag att fråga Ethels dotter om hennes syn på den nyligen publicerade PISA-undersökningen.
Ethels dotter är gymnasielärare i svenska och historia. Hon har jobbat på flera gymnasieskolor i Sverige och i Luxemburg och har genom dessa erfarenheter fått perspektiv på olika skolors och länders sätt att bedriva gymnasieutbildning.
Hon menar att PISA visar på ett allvarligt läge för Svensk skolas resultat. Det mäter inte alls, som ryktet säger, papegojkunskap utan i hög grad reflektion och sammanhangsförståelse.
Nutidshistoria
Utflykten hade tagit ett större antal timmar och vi bestämde att åka hem.
Kommentarerna om PISA väckte min nyfikenhet, så mina frågor dominerade samtalet i bilen hem. Det räckte faktiskt med två frågor för att hålla igång samtalet hela vägen hem.
Fråga 1) Om det nu är så att Sverige utmärker sig, både i ett nordiskt och europeiskt perspektiv, med att rasa kunskapsmässigt, hur kommer det sig?
Den frågan fick en lååång utläggning och blir mager med min tudelade sammanfattning i A och B:
A) Under 1900-talet har det långsamt men säkert smugit sig in ett bildningsförakt som genomsyrar hela samhällskroppen och som påverkar allt.
B) Synen på elevers förmågor har också förändrats. Vi tenderar att patologisera barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Förmågan att tillägna sig längre texter har sjunkit drastiskt och vi tycker synd om dem som måste genomgå något så tråkigt som att läsa. Vi tror att tillägnandet av kunskap och bildning måste vara roligt på ett ytligt sätt.
Hon menar tom att vi numera bygger en fåtalets bildningselit och att vi kommer att få ett stort bildningsproletariat, vilket är förödande för samhällets utveckling. Och att det inte alls behöver bli så.
Fråga 2) I den här bilen är du nu utbildningsminister, med uppdrag att styra över utbildningspolitiken kommande 4 år. Vilket är ditt 5-punktsprogram?
• Inför ett fåtal gymnasieprogram med viss valbarhet, dagens valmöjligheter är rena cirkusen
• Ändra betygssystemet, som idag är "atomiserat" och omöjliggör helhetsbedömningar
• Tillåt gymnasieutbildning för vuxna, låt folk få en andra chans
• Ändra Skolverkets egna styrdokument och dokumentation så att de hänger ihop
• Ta bort högskoleprovet, det mäter fel saker och gynnar vissa på ett orättvist sätt
Summa summarum
PISA viasr att de elerver som är duktiga och har lätt för sig har försämrat sina resultat något. Det allvarliga är att den grupp elever som svenskt skolsystem velat värna om, de som inte har lika lätt för sig, de har dippat katastrofalt och vi kan tala om en förlorad generation. Vi gör klokt i att ta PISA-undersökningarna på allvar.
Dessa ord kommer från en som älskar sitt jobb i klassrummet men ogillar förutsättningarna och regelverket runt arbetssituationen.
Jag frågade också om det finns något politiskt parti som företräder hennes åsikter. -Nej.
Och om hennes åsikter är kontroversiella. -Njaej.
I mig sätter hennes synpunkter griller i huvudet. En riktig grubbla.
Kommentarer
Trackback
