Kan alltid blogga om saken
Jag går som katten kring het gröt.
Det innebär att jag numera aktar mig för att ta pennan och börja rita. Istället håller jag på med viss textbearbetning och layoutande, vilket också ska göras, och med att bråka med Indesign, layout-programmet, om vilka sidor som ska vara textlänkade och vilka som inte ska vara det. Jag har, efter en del stönande och stånkande vunnit den matchen.
Det innebär att jag numera aktar mig för att ta pennan och börja rita. Istället håller jag på med viss textbearbetning och layoutande, vilket också ska göras, och med att bråka med Indesign, layout-programmet, om vilka sidor som ska vara textlänkade och vilka som inte ska vara det. Jag har, efter en del stönande och stånkande vunnit den matchen.
Igår tog jag i alla fall mina pennor.
- Tada.
Här ser du både några ynka teckningsförsök och en lista på mina olika pennors tjovklek och grad av permanent-het. Inga blyerts alls. I alla fall inte än. Isen är bruten.
Det duger dock inte med att skaffa vissa favvopennor. De måste ta sig i tryck också. Så jag tog fram skannern, som jag släpat med mig hit, och skulle se hur det blev när bilderna blev digitaliserade.
Skannern strejkade. Och strejkade och strejkade. Till slut hittade jag en liten spak under skannern som hade en symbol för låst och olåst. Skannern hade råkat ställa sig i låst läge under transporten, vilket säkert var bara bra, det är bara det att jag inte visste att funktionen fanns. Men nu vet jag. Och nu fungerar skannern.
Nu vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på för att fortsätta min vandring som katten runt...
- Ja, jag kan ju alltid blogga om saken.
Kommentarer
Trackback
