Jag undrar vem jag nu är

Det fortsätter att gå undan.

Jag har tagit mig hem till ett överhettat Göteborg och fixat med bolagsförsäljningen.

Rent praktiskt är det inget märkvärdigt. Jag plockar fram diverse uppgifter som finns tillgängliga på mitt eget konto i Handelsbanken eller i det bokföringsmaterial som min revisor levererat. Köparen och jag har kommit så långt att vi båda skrivit på ett aktieöverlåtelseavtal, som vi båda är nöjda med. I morgon träder det i kraft och då är jag bolagslös.

Det är vid dessa ord som psyket börjar härja med mig. Det tar sig existentiella proportioner.
- Inget bolag längre? Jag som haft bolag i 30 år!! Vem är jag nu?
- Är jag nåt, över huvud taget?

Om bolagsabstinensen blir för stor kan jag alltid starta ett nytt bolag, en enskild firma eller så. Men tills vidare tänkte jag gå omkring med den här nakna känslan som uppstod av det faktum att jag inte är aktiebolagsägare till mitt eget AB längre.

- Utdelningen? Ja, den blev i alla fall större än det kapital jag stoppade in. Men det tar känslorna ingen hänsyn till. De bara undrar vem jag nu är.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0