Den där hatten

SKRIV & berätta-dagen genomfördes igår med en grupp om 6 inklusive jag själv.

Jag vill absolut träffas mer och mer och mer, i olika sammanhang, för att stimulera mitt eget skrivande.

Även de övriga deltagarna väckte frågan om en återträff. Eller snarare kom behovet i dagen när frågan ställdes om vad ditt nästa steg är och om det är något värde i att samskapa. Då kom behovet av återträff upp.
 
- Kunde vi vara på annan ort?
- Kunde vi publicera våra texter för varandra för att få varandras kritik?
- Och vad skönt det är när vi inte är så många!
 
På kammaren har jag tänkt till. Jag har ju agerat arrangör och vet att träffarna inte blir av utan en viss drivande arbetsinsats. Och seminarierna behöver kosta pengar om den professionella ledaren ska få nåt betalt över huvud taget. För en till synes hög avgift blir det en skamlöst låg peng för seminarieledandet. Ekvationen går INTE ihop.
 
Därför har jag mer och mer kommit att bli obekväm med arrangörsrollen. I alla fall så som jag definierat den för mig själv. I eftersnack med Marie, seminarieledaren märkte jag att jag var motsträvigare än vanligt till att tänka mig en fortsättning på det vi byggt upp. Jag vill hitta andra former.
 
Min egen kreativitet föddes ur tanken på att Marie skulle ta initiativet till Kungsbacka och leda seminarierna i ett studieförbunds regi. Samtidigt blev två deltagare från Västerås sporrade att, i egen privat regi, arrangera och leda ett seminarium i Västerås. Det frigör mitt tänkande. Och när jag är fri i tanken kan jag ibland skena iväg.
 
Jag såg framför mig hur SKRIV & berättaseminarierna spred sig från stad till stad och att olika deltagare tog stafettpinnen och genomförde egna seminarier. Seminarierna skulle hållas med några grundläggande principer och ett tydliggjort förhållningssätt. Jag började formulera mig på den punkten och det har jag lagt på min (Perspektivs) hemsida. Jag ser det som att sätta på sig en särskild hatt och kallar detta för SKRIV & berätta-hatten. Om man följer principerna och hållningen, så är det fritt fram att använda den logga som jag gjorde till "våra" seminarier. 
 
Det jag personligen vill är att utbilda seminarieledare i att bära hatten. Kanske skulle det också vara intressant att vara inspiratör/ledare för ett mindre gäng, där var och en har en projektidé att förverkliga. Jag har mött personer som vill skriva om sitt yrkesliv, om en viss betydelsefull person, om sina liv, artiklar inom sitt fackområde, deckare, sagor till barnbarnen, serier etc. Jag tror mej om att kunna skapa ett utmärkt enskilt stöd i och för en grupp.
 
Jag har varit flyktig i tanken förr. Vet att det där med spridning inte är så lätt som tanken gör det till. Men jag hade i alla fall lite roligt då jag beskrev den där hatten

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0