Beroendeframkallande
Förra helgen hälsade jag på Tyra-familjen (barnbarn med familj) i Karlstad. Det var en ovanligt kort tur, men himla go. Jag var beredd på att hon inte skulle känna igen mig och kanske skulle vara mycket blyg.
Så blev det inte. Det var som att ta vid den relation vi byggde upp i somras.
Det håller på att vara flera veckor sedan jag träffade Stockholmsbarnbarnen.
När jag sitter här och tänker på mina barnbarn känns längtan rent fysisk i kroppen.
Barnbarn är beroendeframkallande. Det går inte att få för mycket av dem. Åtminstone inte utifrån mitt geografiskt distanserade perspektiv.
Kommentarer
Trackback
