Ganska unikt
Vi var alltså på Skansen. Solen stod högt, våren höll på att spricka ut och dagen var ljuvlig.
Jag kan inte låta bli att tycka att det är nåt sjukt med att ha mer eller mindre tufsiga djur i bur. Ofta på hårt nedsliten mark. Vicenten har inte många gröna grässtrån att titta på. Älgarna ser ruggiga ut. Det är nåt tragiskt över fjälluggla och berguv i sina voljärer.
Jovisst. Det står skyltar över lyckade bevarandeprojekt. Men jag tänker att det inte varit bevarandet i sig som var drivkraften till att bura in djuren. De är efterkonstruktioner.
Så jag roade mig med att studera ALLA djuren. Främst människan och hennes beteende.
Stora flockar med människa. I alla fall mitt på dagen. Ett djur som mer än de andra gillar att stå vid stängsel och titta på andra djur. Särskilt då de andra får mat. Helst ska de andra djuren finnas på bekvämt betraktningsavstånd också och göra konster.Showa, liksom.
Människan har kläder i glada färger och mönster. Honorna har ofta obekväma skor med hög klack. De sätter sig då och då och vilar på parkbänkar. Då tittar människan på vatten. En del av människohopen, kanske 5-10%, drar järnvagnar med egen avkomma i.
I stora horder sitter människan vid bord och stolar och äter. Människan ses också stå på lång ringlande rad intill ställen där mat kan stoppas in i munnen eller där mat kan bajsas ut.
Ganska unikt beteende i djurvärlden, faktiskt.
