Motvilligt

Igår kväll var det årsstämma i bostadsrättsföreningen. Jag gick plikttroget dit. Tycker att jag ska hålla mig ajour med hur vi har det tillsammans.

Ja, vi har det väl bra. Styrelsen gör ett gediget arbete, utan anmärkning från revisorer. Vår ekonomi är stabilt god. Det skapas beredskap och buffert för ett framtida hissbyte och trädgården ska få sin översyn. Vidare drivs frågan om att göra lägenheter på 4.e våningen. I så fall försvinner hobbyrum, gym och bastu och det finns ett förslag att dessa utrymmen skulle kunna flyttas till markplan och ersätta mattrummet, som väl inte används just alls. Om gym och bastu kan flyttas, så tycker jag att det kan vara bra att göra fler bostäder. Det förbättrar vår ekonomi och kommer att avsätta sig i lägre månadskostnad för oss som bor här.

Trädgårdsförslaget är jag inte någon vän av. Ett klåparförslag tycker jag. Funderar på hur jag ska framföra mina synpunkter på ett konstruktivt sätt. Eller ska jag inte bry mig?

Jag valde att sätta mig långt fram för att kunna höra vad som sades. Uppfattade ju en hel del, eftersom jag kan avrapportera ovanstående. Jag satt bredvid min favorit Runa, som hade en apparat i knät. När mötet satte igång satte hon på sig hörlurar. Jag fick prova.

- Djävlar i min lilla låda vilken skillnad.

Efter mötet bjöds vi buffé med vin och vi småpratade runt vanlig middagsmöblering. Jag satt med vänster hand kupad till en lur som fångar ljudet från mina bordsgrannar. Ändå hörde jag bara en bråkdel. Gick hem ganska tidigt. Alldeles trött av ansträngningen att höra.

Detta gör att något händer med mig. Genomgår en sorts insiktsprocess.
Hittills har jag undrat om jag kanske hör lite illa och att jag nog borde gå och göra en hörselkoll. Kanske är jag bara inbillningssjuk. Nu undrar jag eventuellt kanske om utifall att jag hör ganska illa och redan nu behöver nån form av apparat som hjälpmedel.

Det här händer motvilligt. Men dock. Den 19.e mars har jag fått tid för undersökning hos audionom. Motvilligt gör jag mig beredd för ett besked om att jag hör så pass illa och att jag behöver hjälpmedel. Alltså att hjälpmedel skulle underlätta mitt liv och arbetsliv.

- Motvilligt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0