Bentes blogg

Mina nära och kära har det ofrivilligt spännande just nu.

 

Tuva-familjen, alltså Tuva, Leo och döttrarna Signe och Hedda (drygt 1,5 år gamla), är på cykelsemester och på väg till ett ställe i Norrtäljetrakten där midsommar ska firas. Även jag ska resa dit under morgondagen.

 

Det är ett stök med att få med all utrustning. Tjejerna sitter hjälmförsedda i cykelstolar på pakethållarna och de båda hjälmförsedda föräldrarna har var sin cykelvagn på släp. I vagnarna finns stort tält och tjejernas små sovtält (alla tre tälten av flop-up-typ), kläder, mat, specialkost, sovpåsar, nappar, flaskor, gossedjur, mediciner, inhalationsapparat, blöjor, lampa, liggunderlag med pump, triangiakök, T-sprit, regnkläder, skor, stövlar, solhattar, solkräm och ... ja, jag har säkert glömt hälften.

 

Igår startade patrasket sin cykeltur.

 

Efter första dagens tur har ena cykelvagnen gått sönder. En aluminiumsvetsfog har gett vika och de har löst situationen med att surra. De klarade sig till nöds. Men de har inte kommit ens en tredjedel av turen till midsommarstället och så ska de ju hem också. 

 

Jag kunde krydda deras upplevelse med att berätta om strejken som startade i natt. Busstrafiken är inställd pga strejken, som troligen kommer att utökas också. Det ser ut som att bussarna går mellan Tekniska Högskolan och Norrtälje. Men kan man lita på det?

 

Tjejerna är dock vid gott mod. De tycker allt är spännande och vill undersöka allt. T ex rusa ut i trafiken, kolla lerpölar, smaka på olämpligheter etc. Gånger två. Tuva sa att det är rätt stressigt att värna om tjejernas liv och leverne. Denna stress toppas av en trasig cykelvagn och en svikande kollektivtrafik.

 

- Vojne.