Snål

Lite skamset inser jag att jag nog varit småsnål på andras bekostnad i den här situationen.
 
Det började ju med att jag gick till en privat aktör och det gjordes en regelrätt undersökning med resultatet inritat i en kurva som visades mig. Jag har en lättare hörselnedsättning i diskantområdet. Bladet med kurvan behöll audionomen hos sig, men jag valde att fota den och la till och med ut den på min blogg.
 
Undersökningen kostade inget, fast vi höll på säkert en timme och jag satt i ett ljudisolerat rum med olika apparater där det pep och hade sig och jag skulle trycka på knappar när jag hörde nåt.
 
Vi pratade om olika hörapparater och jag blev överväldigad av utbudet och vad de olika apparaterna kan. Behövde tänka. Priset, ja det kunde dra iväg till måååånga tusenlappar.
 
Väl hemma bestämde jag mig efter en tid för att välja Landstinget. Det må vara längre köer och segare på alla sätt och vis, men det är inte oväsentligt med prislappen. Landstinget lånar ut apparaten och det kostar bara besökstid. Det blir en himla skillnad i kostnad.
 
Så småningom tog jag kontakt med Hörsel och dövcentralen och frågade hur jag gör för att komma in i rullorna. Det behövdes en remiss. (Stön) Remiss skrivs av en vårdcentralsläkare eller – och hör nu noga – av mig själv. Det behövdes bara en särskild blankett, som jag beställde hem. Den fyllde jag så småningom i och så bifogade jag fotot på hörselundersökningens kurva.
 
Efter en tid fick jag ett meddelande om att de tagit emot remissen och att jag skulle få en tid inom några månader. Efter ytterligare någon tid fick jag en kallelse till den 7 augusti. Häromdagen ringde en dam och sa att hon hade fått återbud och hon undrade om jag kunde komma idag istället. Det kunde jag.
 
Jag var inställd på att den tidigare undersökningen skulle betraktas som oanvändbar och att vi nu skulle börja om från början. Men nej då. Den undersökning som gjordes är fullvärdig och det behövs inte någon ny. Jag fick min apparat på en gång och det kostade mig 100 kr i besöksavgift och 240 kr för en packe batterier som jag köpte på Hörselskadades förening alldeles intill. Ska på återbesök i september.
 
Nu skäms jag alltså lite för att jag kommit så lättvindigt och ekonomiskt fördelaktigt undan. Det verkar rent av som om jag var smart. Men jag försäkrar, något ekonomiskt genidrag var aldrig en medveten strategi från min sida. Det liksom bara blev så. Jag landade alltså i en kostnad på några hundra jämfört med några tiotusentals kronor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0