Bentes blogg

Grubblar över entreprenörskap ur ett genusperspektiv. Det som fick igång tanketemat är att jag just kommit hem från årets kompetenskonferens i vårt nätverksföretag och att jag just lyssnat på ett dokumentärt radioprogram.

 

Vi har ett kvinnligt sätt att leda företaget. Husmorsekonomi råder. Inga utgifter på lånta pengar. Vi drivs att bygga samhällsvärden, kunskap och att utveckla vårt nyttogörande verktyg.

 

Nyss lyssnade jag på ett P3 Dokumentär-program om Gizmondos miljard-krasch. Företaget med sån potential tog marknaden med storm, investerare stod på kö att få investera för att något år senare rasa samman som ett korthus med flera konkurser som resultat och miljardbelopp som gått upp i rök. Företaget leddes av spelintresserade bilintresserade snubbar, delvis med kriminellt förflutet. Efter implosionen stod Ferraris och liknande snobb-bilar i miljonklassen i ledarnas garage. Idel statusprylar. De tycks ha haft spel och status som drivkraft.

 

Jag tänker på Grameen Bank som ger mikrokrediter bara till kvinnliga entreprenörer, för att kvinnor ser till att skapa värden som kommer samhället och kommande generationer till godo. Männen gör inte det på samma sätt, de konsumerar upp dem på sånt som inte bygger samhällsvärden. De bygger status, inte samhällsvärden. Det finns alltså nån sorts kunskap om att kvinnor och män skapar olika sorts värden med sitt entreprenörskap.

Jag känner igen mig. Min drivkraft är allt annat än glassiga kontor och häftiga bilar. Jag vill bidra till lärande och utveckling av den modell vi jobbat fram, till nytta för konsulterna som använder den och till nytta för kunderna/brukarna.

Jag förnimmer olika inställningar till oss från omvärlden. Det här är verkligen diffust och svårt att konkretisera, men jag ska göra ett försök.

En del av omvärlden behandlar oss som kvinnliga småföretagare i en ointressant klass av entreprenörskap. De har ett milt överseende. - Ja, ja, det blir nog bra det här, säger de med kvalificerat ointresse. Jag behöver väl inte säga att de är män. Inom entreprenörs- och ekonomikunskapsfältet.

En annan del av omvärlden tycker att jag och vi tar alldeles för stor plats och att vi behöver hållas på mattan. Lite av Jante i farten. Det är som om det inte är möjligt att vi har nåt ganska enastående att komma med, i all enkelhet. Det enastående kommer alltid utifrån, från USA eller så.

Ytterligare en del av omvärlden tycker att vi är enastående och har placerat oss på piedestal, där det heller inte är trivsamt att vara. Så ensamt.

Så här går jag och tänker, en dag som denna. Säga vad man vill, men vårt företag kommer inte att blåsas upp till en stor ballong som kan spricka, en vacker dag. Nej, vi blåser och blåser och ballongen vill verkligen inte bli stor och rund, alltmedan vi bara blir trötta och röda i ansiktet. Kanske är det bra, i långa loppet.

Vi har verkligen tagit oss an ett omöjligt projekt med en fråga om det inte är möjligt ändå, att bygga verksamheten på samhällsbyggande värden och med tillit och respekt. Vi har själva uttryckt det som att vi vill bidra till hälsa humanism och helhet, på vår hemsida. Och det har absolut med mer att göra än ett förenklat genus-betraktande. Men det finns med i bilden och påverkar.