Tant i vardande
LIV har ju klivit in i mitt liv. Hon är med mig i vardagen och jag undrar vem hon egentligen är och vad jag ska utsätta henne för. Hon är lite av mig, men inte bara och hon upplever en del av det jag erfar, men inte bara och framför allt inte exakt sanningsenligt. Nej, konstnärligt frihet tillåtes, ja snarast anbefalles.
Apropå gårdagens besök till utställningen Åldersnoja - Ska hon genomgå skönhetsoperationer? - Tveksamt. Helt klart ska hon få erfara samma tekniknoja som jag själv upplevde då jag flyttade hit och skulle installera TV. Men hur mycket jag ska hon vara och hur gammal är hon, denna tant i vardande?
Och det där med kronologi. Ska saker och ting hända henne i nån sorts kronologisk ordning? Då måste jag ju skissa på ett innehåll som om det vore ett häfte eller en bok, och det blir mig övermäktigt. Jag må göra striparna allteftersom de pockar på i mitt huvud. Att redigera dem, det får bli ett helt annat projekt och det har jag inte tagit ställning för.
Nej. Jag får faktiskt lov att bara skissa och leka lite. Inte jobba för mycket med bilderna, då bromsas jag också. Huller om buller. Liv får ha olika åldrar. Olika erfarenheter. Det blir roligast så.
- För mig, alltså.
