Ändrade planer

I stor stil hade jag tänkt att

  1. bada och motionera så där skonsamt som mina knän mår bra av
  2. göra en bilutflykt och besöka några konstnärer i Konstrunda Halland
  3. på vägen också ta några geocacher

 

Jag kollade öppettider för badet och adresser till några av de intressanta konstnärerna runt Kungsbacka samt utbudet av cacher i området. Det var absolut tillräckligt för att fylla flera dagars aktivitet och jag kände visst pirr inför den trivsamma nyttiga stimulerande dagen. Jag packade min väska och ja...

- Det är nog bäst att äta en stadig lunch innan jag åker så jag står mig ett tag, tänkte jag så klokt så klokt.

 

Dukade upp en matig tallrik fil och började sleva i mig. Jag satt intill det där ljusbordet, som jag nyss skrivit om. Vet inte riktigt hur det gick till, men plötsligt satt jag mumsandes vid ljusbordet och gjorde några strippar klara för scanning. Det tog en liten stund, faktiskt.

 

- Men nu får du ju ge dig, om du ska hinna med nåt den här dagen, sade jag till mig själv.

- Men kolla vädret, sade mitt andra jag.

 

Min själ, hade det inte börjat regna.

 

Det gjordes en snabb rockad i hjärnan (observera att jag inte verkar ha med denna rockad att göra, den bara hände) och plötsligt blev det lika pirrigt roligt att gå till jobbet med stripparna. Äventyret får vänta till i morgon.

 

Ja, nu sitter jag här och har lärt mig att skanna stripparna, göra dem till GIF-bilder (hoppas det är bra), beskära och lägga in med en strip-bredd som motsvarar textbredden. Det krävs några extra klick på datorn för att få till det. Har också funderat på numrering och valt att lägga dem i en årsserie från 001 och framåt. Kanske ska jag förse stripparna med mitt namn? Men de är ju bara skisser, så då är det väl inte så noga!

 

Noterar att det här med att göra strippar är ett ganska tidskrävande arbete. Hjärnan får tänka om i flera led. Det är ett ganska annorlunda berättande än att skriva en blogg. Och jag som gillar att lära mig saker och ting tycker att det här är verkligt stimulerande.

 

Den där stumheten, som jag beskrev häromdan, hade sina orsaker. Hjärnan behövde tänka om, berättelserna skulle ta en strip-form, de skulle ritas och dessutom skulle den tekniska delen fås att funka. En liten uppförsbacke bara.

 

Så kom det sig att mina planer för dagen ändrades. Det liksom bara hände.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0