Bentes blogg

Som sagt. Jag följer bomarknaden i Stockholm minutiöst.

Noterar att utbudet faktiskt ökat de senaste timmarna. Det är väl resultatet av samma trend som jag noterat här i Göteborg. Många har tänkt att vänta till ett tag efter semestern med att bjuda ut sin lägenhet. Det är nu, de allra senaste timmarna, som de kommer. De kryper ut ur sina hålor och närmast väller över mig.

Jag noterar de som är intressanta för mig och jag skriver in visningstiderna i min almanacka. Då ser jag en ny trend. Alltså ny för mig.

 

De visas på söndagar mitt på dagen och på måndag-kvällar. Nästan utan undantag. Det finns inte en sportslig chans att jag hinner se alla av intresse. Suck.

 

Söndagen den 5/10 ska jag således se tre lägenheter i Järfälla kommun. Kl 12 i Kalhäll, kl 13:15 i Barkarby och 14:45 en annan i Kalhäll igen. Visningen i Upplands Väsby får jag avstå ifrån. På måndag får jag välja mellan att kolla en lägenhet i Bredäng och en i Barkarby.

 

Är detta gynnsamt för branschen som sådan att visningarna ligger samtidigt? Det skulle behövas nån övergripande samordning. En sight där mäklarna kan skriva in sina visningar och också se hur de kolliderar med andras visningar. Nåväl, att lösa problemet är inte min sak just nu. Kan bara inte låta bli att reflektera över saken.

 

Sammanfattningsvis, så lättar det vad utbudet anbelangar. Och det i sig är skönt och ger mig ett uns av hopp. Å andra sidan tätnar det i min almanacka. Jag kommer att ha jämt skägg att kolla lägenheter på söndagar och måndagar framöver och resten av veckan kommer jag att bita på naglarna i budgivningsdansen. Ja, jag ska ju gå runt till mäklare och presentera mina behov också. Leta seniorboenden, miniradhus, ögna något lite på kollektivboendetanken och... ja, jag kommer att ha att göra.

 

Något säger mig att det här kommer att vara ett kortvarigt tillstånd. Jag kommer helt enkelt inte att stå ut med att sitta och glo månad ut och månad in. Nej, jag vill bestämma mig igår och flytta i morgon. Det är väl ett av mina problem, att jag är så hetsigt het på gröten och inte står ut med ovissheten. Framför allt kommer jag att må bra av att kunna agera, rent konkret, titta, välja, buda, planera flytten mer konkret. Det är närmast outhärdligt att gå här och bara vänta på att kunna sätta tänderna i objekten. Så jag välkomnar att dagarna går och att utbudet lättar och noteringarna i almanackan tätnar. Under tiden vässar jag huggtänderna.

 

Vidare märker jag att jag svalnar inför BoKlok Upplands Väsby. Dels för att lotteriet ger mig så smal chans, dels för att inflyttningen är ett år bort och så till sist, men inte minst, flygplansbullret. Det klarnar alltså även i mitt sinne.