Grundkurs i Scribus
Det här är informationen om möjligheten att översiktligt lära grunderna i Scribus (från manusutkast till tryckfärdig pdf) som är ett avancerat men inte svårt layoutprogram.
Att detta erbjudande finns har du att tacka Kristina Svensson för. I hennes eminenta bok #författarboken från idé till releasefest (läs den) på sidan 153 står ett enda ord, Scribus (gratis), som för mig gjorde stor skillnad i tillvaron och som ledde fram till detta erbjudande.
Om det preliminära kursinnehållet
1. Översiktlig layout - dokumentformat och layout för textspalter och luften runtikring.
2. Grafisk form - välja textmassornas olika ”dignitet” med några få stilsorter (t ex rubrik-er, löptext, bildtext, talad eller citerad text och kanske ytterligare någon stilsort) och tänka till om hur illustrationer och bilder ska samverka. Se dokumentet uppslagsvis.
3. Formatera stilsorter och färger.
4. Lägga in text, lägga text på bild eller färgad sida, kunna länka och avlänka den från ena sidan till den andra
5. Lägga in bild
6. Inställningar för tryck. Göra pdf
7. Några bra länkar till bruksanvisningar på svenska.
Att detta erbjudande finns har du att tacka Kristina Svensson för. I hennes eminenta bok #författarboken från idé till releasefest (läs den) på sidan 153 står ett enda ord, Scribus (gratis), som för mig gjorde stor skillnad i tillvaron och som ledde fram till detta erbjudande.
Om det preliminära kursinnehållet
1. Översiktlig layout - dokumentformat och layout för textspalter och luften runtikring.
2. Grafisk form - välja textmassornas olika ”dignitet” med några få stilsorter (t ex rubrik-er, löptext, bildtext, talad eller citerad text och kanske ytterligare någon stilsort) och tänka till om hur illustrationer och bilder ska samverka. Se dokumentet uppslagsvis.
3. Formatera stilsorter och färger.
4. Lägga in text, lägga text på bild eller färgad sida, kunna länka och avlänka den från ena sidan till den andra
5. Lägga in bild
6. Inställningar för tryck. Göra pdf
7. Några bra länkar till bruksanvisningar på svenska.
Jag tänker mig att du som deltagare till en viss grad kan påverka innehållet.
OBS I kursen ingår inte
Synpunkter på manus och bilder
Bildbehandling i annat bildredigeringsprogram
Marknadsföring
E-boksproduktion
Lösa allmänt datorkrångel – för det klarar jag inte
Förberedelser
Läs om Scribus på www.scribus.net
Ladda hem Scribus 1.4.6 (stabil gren) på http://www.scribus.net/downloads/stable-branch/
Ha ett eget övningsobjekt, typ en liten bok, med textmanus i utkast och bilder som du vill använda i boken, foton eller teckningar som jpg.filer
OBS I kursen ingår inte
Synpunkter på manus och bilder
Bildbehandling i annat bildredigeringsprogram
Marknadsföring
E-boksproduktion
Lösa allmänt datorkrångel – för det klarar jag inte
Förberedelser
Läs om Scribus på www.scribus.net
Ladda hem Scribus 1.4.6 (stabil gren) på http://www.scribus.net/downloads/stable-branch/
Ha ett eget övningsobjekt, typ en liten bok, med textmanus i utkast och bilder som du vill använda i boken, foton eller teckningar som jpg.filer
Om du inte har ett eget övningsobjekt kommer jag att tillhandahålla ett sådant.
Villkor
Learning by doing.
Pris – gratis
Målgrupp – några få medlemmar i föreningen Egenutgivarna. Ni blir försöksadepter. Faller det väl ut kanske jag ger fler kurser som jag då tar betalt för.
Tid – våren 2016, tidigast i april och med tidpunkter efter överenskommelse. Jag tänker mig att det handlar om ett par tre mötestillfällen med egenarbete mellan varven. Kanske lite supporttid efter ett tag.
Plats – vid din dator och kommunicera med mig via Skype eller, ifall du bor eller vistas i Stockholm, träffas vid några tillfällen.
Intresseanmälan Scribus grundkurs
Senast 31 mars 2016 till
[email protected]
Målgrupp – några få medlemmar i föreningen Egenutgivarna. Ni blir försöksadepter. Faller det väl ut kanske jag ger fler kurser som jag då tar betalt för.
Tid – våren 2016, tidigast i april och med tidpunkter efter överenskommelse. Jag tänker mig att det handlar om ett par tre mötestillfällen med egenarbete mellan varven. Kanske lite supporttid efter ett tag.
Plats – vid din dator och kommunicera med mig via Skype eller, ifall du bor eller vistas i Stockholm, träffas vid några tillfällen.
Intresseanmälan Scribus grundkurs
Senast 31 mars 2016 till
[email protected]
Mitt mobilnr är +46 70 6757237. Under februari-mars är det dyrt att ringa till mig då jag för närvarande är i Marbella, Spanien. (29/3 Jag är hemma nu.)
Ange ditt namn och kontaktuppgifter.
Berätta kortfattat om ditt övningsobjekt och varför du vill lära scribus.
Jag förbehåller mig rätten att välja deltagare utifrån tillströmning och hur jag bedömer att mina kunskaper kan vara hjälpsamma.
Om scribus
Scribus är ett avancerat desktop publishing program för Mac och PC, alltså ett layoutprogram där du kan formge foldrar, flyers, tidningar, böcker och göra tryckfärdiga pdf.er. Utvecklingsarbetet med Scribus började 2001 och pågår kontinuerligt.
Scribus funkar så här: Man gör ramar för text respektive bild, fyller ramarna med innehåll så att de bildar flak och sedan styr man omkring med dessa flak till den plats man väljer. Man väljer format på boken i dokumentinställningar, hur sidorna ska disponeras och numreras i mallsidor och vilka stilsorter som ska användas i formatera text Det går bra att senare frångå eller ändra dessa förutbestämda inställningar.
Scribus är snarlikt och jämförbart med Pagemaker, InDesign och QuarkXpress med den skillnaden att Scribus programvara är gratis, laddas ner från nätet och att det finns en uppsjö tutorials att ta del av på nätet.
Om mig och mina Scribuskunskaper
Jag heter Bente Kaj Henriksson, 66 år, bor i Stockholm och är diversearbetare som författare, personlig assistent och ”granny”. Jag har jobbat som arkitekt och samhällsplanerare - ca 10 år, grafisk formgivare och utställningsproducent - ca 10 år och organisationskonsult – ca 20 år. Jag skriver numera artiklar och böcker om mina erfarenheter av organisation och ledarskap.
Så länge jag kan minnas har jag gillat att presentera och visualisera. Mina böcker innehåller mängder med illustrationer till stöd för texten eller med text som stöd till bilden. Jag vill ha makten över utseende och budskap, kvalitéer som går hand i hand. Det är för mig ett led i skapandeprocessen att kontinuerligt följa och påverka det visuella uttrycket, uppslag för uppslag, i sin helhet och i dess delar.
Mina layoutkunskaper härrör sig från många års och på senare tid alltmer sporadiskt användande av layoutprogram. Jag har jobbat professionellt med PageMaker, jag kan Indesign hyfsat bra och numera, sedan några veckor, tycker jag mig kunna grunderna i Scribus och lite till. Jag är alltså inte superproffsig på layoutandets allra häftigaste abrovinklar, dem brukar jag läsa mig till då jag behöver dem, men jag tycker jag kan så pass mycket att jag kan lära ut grunderna. Och det gör jag gärna.
För närvarande skriver min kollega och jag en rikt illustrerad fackbok. Jag baxade över vårt nästan färdiga arbete (i Indesign) till Scribus under senaste jul- och nyårshelgen. Det ger oss makt över formgivningen, vi kan låta text och bild ömsesidigt påverka varandra under resans gång och - inte minst - vi kan skriva på vår bok i samma dokument från olika vistelseorter. Utan att det kostar skjortan, varken nu eller vid senare revideringar.
Jag tänker att Scribus passar oss som skriver böcker med en hel del bilder i, som är roade av bokformgivning och har intresse för lågbudgetproduktion. Det är till dig jag vänder mig. Scribus är som sänt från gudarna till sådana som oss. Vare sig vi jobbar själva eller i team.
Om öppen källkod
Scribus är ett program inom öppen källkod-familjen som tillhandahålls gratis till användarna. På engelska heter det open source, öppen källa, dvs öppet och fritt att använda för envar. Hit hör t ex
Ange ditt namn och kontaktuppgifter.
Berätta kortfattat om ditt övningsobjekt och varför du vill lära scribus.
Jag förbehåller mig rätten att välja deltagare utifrån tillströmning och hur jag bedömer att mina kunskaper kan vara hjälpsamma.
Om scribus
Scribus är ett avancerat desktop publishing program för Mac och PC, alltså ett layoutprogram där du kan formge foldrar, flyers, tidningar, böcker och göra tryckfärdiga pdf.er. Utvecklingsarbetet med Scribus började 2001 och pågår kontinuerligt.
Scribus funkar så här: Man gör ramar för text respektive bild, fyller ramarna med innehåll så att de bildar flak och sedan styr man omkring med dessa flak till den plats man väljer. Man väljer format på boken i dokumentinställningar, hur sidorna ska disponeras och numreras i mallsidor och vilka stilsorter som ska användas i formatera text Det går bra att senare frångå eller ändra dessa förutbestämda inställningar.
Scribus är snarlikt och jämförbart med Pagemaker, InDesign och QuarkXpress med den skillnaden att Scribus programvara är gratis, laddas ner från nätet och att det finns en uppsjö tutorials att ta del av på nätet.
Om mig och mina Scribuskunskaper
Jag heter Bente Kaj Henriksson, 66 år, bor i Stockholm och är diversearbetare som författare, personlig assistent och ”granny”. Jag har jobbat som arkitekt och samhällsplanerare - ca 10 år, grafisk formgivare och utställningsproducent - ca 10 år och organisationskonsult – ca 20 år. Jag skriver numera artiklar och böcker om mina erfarenheter av organisation och ledarskap.
Så länge jag kan minnas har jag gillat att presentera och visualisera. Mina böcker innehåller mängder med illustrationer till stöd för texten eller med text som stöd till bilden. Jag vill ha makten över utseende och budskap, kvalitéer som går hand i hand. Det är för mig ett led i skapandeprocessen att kontinuerligt följa och påverka det visuella uttrycket, uppslag för uppslag, i sin helhet och i dess delar.
Mina layoutkunskaper härrör sig från många års och på senare tid alltmer sporadiskt användande av layoutprogram. Jag har jobbat professionellt med PageMaker, jag kan Indesign hyfsat bra och numera, sedan några veckor, tycker jag mig kunna grunderna i Scribus och lite till. Jag är alltså inte superproffsig på layoutandets allra häftigaste abrovinklar, dem brukar jag läsa mig till då jag behöver dem, men jag tycker jag kan så pass mycket att jag kan lära ut grunderna. Och det gör jag gärna.
För närvarande skriver min kollega och jag en rikt illustrerad fackbok. Jag baxade över vårt nästan färdiga arbete (i Indesign) till Scribus under senaste jul- och nyårshelgen. Det ger oss makt över formgivningen, vi kan låta text och bild ömsesidigt påverka varandra under resans gång och - inte minst - vi kan skriva på vår bok i samma dokument från olika vistelseorter. Utan att det kostar skjortan, varken nu eller vid senare revideringar.
Jag tänker att Scribus passar oss som skriver böcker med en hel del bilder i, som är roade av bokformgivning och har intresse för lågbudgetproduktion. Det är till dig jag vänder mig. Scribus är som sänt från gudarna till sådana som oss. Vare sig vi jobbar själva eller i team.
Om öppen källkod
Scribus är ett program inom öppen källkod-familjen som tillhandahålls gratis till användarna. På engelska heter det open source, öppen källa, dvs öppet och fritt att använda för envar. Hit hör t ex
- Gimp open source för bildbehandling - motsvaras av Adobe Photoshop CC
- Inkskape open source – Adobe Illustrator CC
- Libre Office open source – Word
- Scribus open source – Adobe Indesign CC
- Drupal för hemsidestillverkning - kan göras mycket avancerat, interaktivt, många olika användare med olika tillgängligheter på olika språk, mobilanpassat etc
- GNU cash open source för bokföring
Ja, det var väl det hela.
Är du intresserad?
Boken 2016 - intryck från en konferens
Nu är det lördag morgon. I torsdags var jag på en konferens, Boken 2016 – marknaden, trender och analyser, anordnad av Svensk Bokhandlareförening och Svenska Förläggareföreningen. Den fick jag tips om genom den eminenta Egenutgivarföreningen. Vi höll till på Nalen.
Nalen
Nalen
Först lite om Nalen. Nalen (Nationalpalatset) var en gång riksbekant nöjespalats (1933-1967) som under 4 decennier leddes av den tidigare friidrottaren Gustaf "Topsy" Lindblom och som var tillhåll för Swingepokens nalensnajdare.
Nalen övertogs av Lewi Pethrus´LP-stiftelse, först som hyresgäst till en rivningsfastighet och därefter ägare och upprustare av den ännu inte rivna fastigheten. LP-stiftelsen bedrev vård för missbrukare och utslagna på Kristen grund under 3 decennier innan verksamheten gick i konkurs 1997.
Året därpå (1998) öppnades Nalen åter som nöjeslokal och drivs av Sami – Svenska artisters och musikers intresseorganisation. Idag består Nalen av ett antal scener, restauranger och barer. En stor scen för större konserter, middagar, dans och konferenser.
Nalen har alltså varit syndens näste i 4 decennier, Guds rike i 3 och är nu sedan 2 decennier Kulturbärarnas boning. Och i torsdags tog alltså Boken plats som konferenstema.
Jag ska försöka sammanfatta intrycken, vilket inte är helt lätt. Jag kommer från den ovetandes eller okunniges position och kan inte referera till egna kunskaper i ämnet, bara till trender i tiden. Kommer nog också att fokusera på vad vi inte fick veta, men det ska inte uppfattas som att jag är kritisk, jag är bara nyfiken på vad dessa vita kunskapsfält innehåller och hur stora de är av totalen. Det ingår i det faktum att omställningen pågår för fullt och då är det inte så lätt att få grepp om den, särskilt inte genom statistik.
Året därpå (1998) öppnades Nalen åter som nöjeslokal och drivs av Sami – Svenska artisters och musikers intresseorganisation. Idag består Nalen av ett antal scener, restauranger och barer. En stor scen för större konserter, middagar, dans och konferenser.
Nalen har alltså varit syndens näste i 4 decennier, Guds rike i 3 och är nu sedan 2 decennier Kulturbärarnas boning. Och i torsdags tog alltså Boken plats som konferenstema.
Jag ska försöka sammanfatta intrycken, vilket inte är helt lätt. Jag kommer från den ovetandes eller okunniges position och kan inte referera till egna kunskaper i ämnet, bara till trender i tiden. Kommer nog också att fokusera på vad vi inte fick veta, men det ska inte uppfattas som att jag är kritisk, jag är bara nyfiken på vad dessa vita kunskapsfält innehåller och hur stora de är av totalen. Det ingår i det faktum att omställningen pågår för fullt och då är det inte så lätt att få grepp om den, särskilt inte genom statistik.
Kristina Svensson har skrivit en matnyttig och betydligt mer initierad blogg om samma konferens, den kan du läsa här. Det är hon som för evigt kommer att ha en plats i mitt hjärta eftersom hon skrivit Författarboken där hon tipsade om layoutprogrammet Scribus. Nu till mina grubblor.
Konferensen i sammanfattning
The bottom is nått. Omställningen pågår för fullt och kunskapen om vad som sker i den omställningen har flera kunskapsfläckar vilket gör att det är svårt att få ett helhetsgrepp.
Bokutgivningen har under 2015 ökat något, både i antal titlar (breddning) och i antal kronor. Trenden är dessutom global. En del påpekar att det inte är ett begynnande uppåtgående utan ett avstannande av det ras som pågått länge.
Vita kunskapsfält
För att förstå läget presenterades diagram över bokutgivningen i genrer: skönlitteratur, spänning, fakta, barn, utländsk(som innefattar de övriga temana) och humaniora. Tror jag fick med alla. Jag skulle ha trott att spänningslitteraturen var i särklass störst och att de andra krälade vid fötterna på spänningsstapeln. Men nej, både skönlitteratur, fakta och barn är större än spänningslitteraturen, men i stort sett är staplarna lika höga.
Det finns fördelar med den här grupperingen, t ex genrejämförelsen, men också nackdelar. Staplarna säger inget om vilka och vad som säljer. Det kan hypotetiskt vara en enda författare / boktitel som står för hela försäljningen eller det kan vara myriarder som var och en säljer bara lite men som sammantaget blir det stapeln visar.
Teknikutvecklingen - Idag säljs ungefär lika mycket böcker från nätet som från bokhandlarna och nätförsäljningen ökar. Vad vi däremot inte vet så mycket om är det streamade utbudet.
Branchens aktörer - Konferensen anordnades av de två stora aktörerna svensk Bokhandlareförening och Svenska Förläggareföreningen.
Storytel representerar en starkt växande aktör med sina ljudböcker och e-böcker i ett prenumerationsförfarande, likt Spotify. Man betalar en månadsavgift och får tillgång till ett gigantiskt utbud. Vad ”läsarna” konsumerar vet vi just inget alls, bara att deras andel ökar starkt.
Konferensen i sammanfattning
The bottom is nått. Omställningen pågår för fullt och kunskapen om vad som sker i den omställningen har flera kunskapsfläckar vilket gör att det är svårt att få ett helhetsgrepp.
Bokutgivningen har under 2015 ökat något, både i antal titlar (breddning) och i antal kronor. Trenden är dessutom global. En del påpekar att det inte är ett begynnande uppåtgående utan ett avstannande av det ras som pågått länge.
Vita kunskapsfält
För att förstå läget presenterades diagram över bokutgivningen i genrer: skönlitteratur, spänning, fakta, barn, utländsk(som innefattar de övriga temana) och humaniora. Tror jag fick med alla. Jag skulle ha trott att spänningslitteraturen var i särklass störst och att de andra krälade vid fötterna på spänningsstapeln. Men nej, både skönlitteratur, fakta och barn är större än spänningslitteraturen, men i stort sett är staplarna lika höga.
Det finns fördelar med den här grupperingen, t ex genrejämförelsen, men också nackdelar. Staplarna säger inget om vilka och vad som säljer. Det kan hypotetiskt vara en enda författare / boktitel som står för hela försäljningen eller det kan vara myriarder som var och en säljer bara lite men som sammantaget blir det stapeln visar.
Teknikutvecklingen - Idag säljs ungefär lika mycket böcker från nätet som från bokhandlarna och nätförsäljningen ökar. Vad vi däremot inte vet så mycket om är det streamade utbudet.
Branchens aktörer - Konferensen anordnades av de två stora aktörerna svensk Bokhandlareförening och Svenska Förläggareföreningen.
Storytel representerar en starkt växande aktör med sina ljudböcker och e-böcker i ett prenumerationsförfarande, likt Spotify. Man betalar en månadsavgift och får tillgång till ett gigantiskt utbud. Vad ”läsarna” konsumerar vet vi just inget alls, bara att deras andel ökar starkt.
En annan och relativt ny och framför allt också växande aktör är Egenutgivarna. Uppgifter om egenutgivningen saknas också.
De här vita kunskapsfälten behöver utforskas för att få ett stadigare grepp om marknad och trender. Med en liknelse:
De här vita kunskapsfälten behöver utforskas för att få ett stadigare grepp om marknad och trender. Med en liknelse:
Om man vill förstå djurlivet i stort duger det inte att bara titta på de tama djuren i hagen. Det som rör sig där ute i skogen påverkar livet i hagen, särskilt som klimatet ändrats. Djuren hoppar över skacklarna, blandar sig med varandra och har sig. Faunan blir sig inte lik.
Det hela rubbar strukturerna. Det är bara en frågan om hur och hur mycket. Och det, det är jag nyfiken på.
Konferensen gav mig kanske inte så många svar, men däremot ställdes en hel del frågor, och det är inte illa. Självklart skisserades det hur vi kan få marknadskännedom i framtiden och hur utbudet kommer att presenteras. Intresset för att kolorera de vita fläckarna är definitivt där. Det handlade om digital övervakning, robotar, marknadsplatser både IRL och digitalt. Jag grejar bara inte att återge det. Framtiden är i sanning en mycket stor vit fläck.
På kvällen var ytterligare en konferens om barnboksutgivningen och om att stimulera barns läsande. Det var en mastig presentation från en lång rad förläggare men väckte även här frågor. Vad är litteratur, vad är läsande och vad stimulerar läsande. Är de nu så populära fylleriböckerna (såna med motiv att färglägga själv) litteratur? Hur är synen på bild och serier för lässtimulerandet? Helt enkelt, vad är läsande och vad är litteratur och hur kommer alla dessa nya medier och plattformar in i bilden.
Åhörarna var en stor samling främst unga kvinnor med stor passion för sitt jobb. De har nog stångats med dessa frågor hela livet och det har väl branschen som sådan med. De verkar verkligen seriöst jobba med barnböcker utifrån att ord och bild är viktiga båda. Inte bara författarna hyllades utan också bildkonstnärerna. Och här kommer jag och slänger ur mig en massa svårsvarade frågor.
Men trots detta kommer jag inte ifrån en känsla. Under min ungdom umgicks jag i bibliotekets kulisser, jag hörde snacket och berättelser om hur det var förr. En gång i tiden var serier inte litteratur. Lite senare var talböcker bara till för synskadade och absolut inte för seende. Det var bokstäver och ord som gällde. Min känsla är att det fortfarande vilar ett kulturellt belastat moln över hela branschen som har sina rötter i synen på vad språk och läsande är och att det är bokstaven och orden som är det finaste språkliga uttrycket. Allt annat är underordnat.
Konferensen gav mig kanske inte så många svar, men däremot ställdes en hel del frågor, och det är inte illa. Självklart skisserades det hur vi kan få marknadskännedom i framtiden och hur utbudet kommer att presenteras. Intresset för att kolorera de vita fläckarna är definitivt där. Det handlade om digital övervakning, robotar, marknadsplatser både IRL och digitalt. Jag grejar bara inte att återge det. Framtiden är i sanning en mycket stor vit fläck.
På kvällen var ytterligare en konferens om barnboksutgivningen och om att stimulera barns läsande. Det var en mastig presentation från en lång rad förläggare men väckte även här frågor. Vad är litteratur, vad är läsande och vad stimulerar läsande. Är de nu så populära fylleriböckerna (såna med motiv att färglägga själv) litteratur? Hur är synen på bild och serier för lässtimulerandet? Helt enkelt, vad är läsande och vad är litteratur och hur kommer alla dessa nya medier och plattformar in i bilden.
Åhörarna var en stor samling främst unga kvinnor med stor passion för sitt jobb. De har nog stångats med dessa frågor hela livet och det har väl branschen som sådan med. De verkar verkligen seriöst jobba med barnböcker utifrån att ord och bild är viktiga båda. Inte bara författarna hyllades utan också bildkonstnärerna. Och här kommer jag och slänger ur mig en massa svårsvarade frågor.
Men trots detta kommer jag inte ifrån en känsla. Under min ungdom umgicks jag i bibliotekets kulisser, jag hörde snacket och berättelser om hur det var förr. En gång i tiden var serier inte litteratur. Lite senare var talböcker bara till för synskadade och absolut inte för seende. Det var bokstäver och ord som gällde. Min känsla är att det fortfarande vilar ett kulturellt belastat moln över hela branschen som har sina rötter i synen på vad språk och läsande är och att det är bokstaven och orden som är det finaste språkliga uttrycket. Allt annat är underordnat.
