Bentes blogg

Natten har varit oroligare än brukligt och då ska betänkas att jag genomgående har oroliga nätter nuförtiden. Jag tuggar mitt framtida boende, sorterar, kombinerar och beräknar i ett märkligt samelsurium.

I natt har jag tuggat att jag KANSKE blir lägenhetsinnehavare idag, för jag leder budligan, samtidigt som det igår kväll dök upp ett KANSKE intressant objekt, en lokal i Tullinge, som gör att jag KANSKE inte ens vill ha lägenheten där jag leder budligan.

Under gårdagens vakentid var jag både mormor och lägenhetsjägare på riktigt.

Jag sov över hos tvillingarna och fick det tvivelaktiga nöjet att klä på barnen och det odelat stora nöjet att gå med dem till Nettan, dagmamman. På vägen dit vandrade morgonfolket med sina portföljer eller bumlande barnvagnar. Jag var en av morgonvandrarna som bumlade med tjejerna till Lokalen, där dagmammorna och –pappan samlades för att gå ut med myriader småttingar i skogen.

Jag bedrev mitt lägenhetsletande från Solna-lägenheten, eftersom jag var stand by utifall tjejerna skulle behöva skickas hem från dagmamman av egen eller någon annans magsjuka. Den lär ha invandrat med ett av barnen från Spanien. Föräldrarna hade obligatorisk-närvaro-moment i sina respektive sysslor.

Där, i Solna, förädlade jag budgivningens konst till en ny och mer avancerad nivå. Det gäller att ha koll på sina objekt och – för säkerhets skull inte ha två aktiva bud pågående samtidigt. Därför använder jag nu en budjournal. När mitt aktuella bud är överträffat av en annan spekulant är jag fri att buda på samma eller annat objekt. Jag budade på Huddinge-objektet, för att jag ändå tyckte att det var bra, och på Kvarnskogen i Sollentuna kommun. En liten men effektiv lägenhet i Solna Skytteholm poppade upp som högintressant och var ett med i min budjournal ett tag, men den stannade inte där länge. Aktivt just nu är ett bud på Kvarnskogen. Budgivare 3, den andre och ganska hetsige spekulanten har lugnat ner sig rejält. Somnat?

 

För övrigt kan jag berätta att det är närmast osmakligt lätt att buda på lägenheter. Jag bara säger att jag har lånelöfte och vad jag budar och så accepteras det. Muntligt i telefon eller i mail. Ingen mer koll. En har frågat vilken bank jag har. Det vill till att veta var de egna ekonomiska gränserna går för det är lätt att dras med i budgivningens dans.

 

Jag känner mig nästan som en spelmissbrukare när jag budar, budar igen, och igen och igen. Med den skillnaden att jag har järnkoll på mina ekonomiska ramar. Hittills är jag inte i närheten av att tangera det tak jag satt upp och hela tiden håller jag mig inom den kravprofil jag har, att jag ska sänka min bokostnad med mer än 3000:- i månaden.

Jag åkte till Göteborg på sena eftermiddagen föra att vittja brevlådan och ta med några saker tillbaka. Skanner, skrivare, kontorsmateriel och lite vinterkläder. Nu sitter jag på tåget tillbaka till Stockholm för att fortsätta vara stand by för tvillingarna och för att fortsätta mitt lägenhetssökarjobb.

Alltså. När jag kliver av tåget idag KANSKE jag blivit med en lägenhet i Sollentuna kommun. För jag tror inte jag orkar med att fylla en hel lokal på över 200 m2 i Tullinge. Även om den var billig.