Bentes blogg

Nu sitter jag på tåget för att flytta min bas till Stockholm. Eller på metaforiska, jag lyfter min hatt. Det lämnar mig i en hoper frågetecken, från ett till flera andra.

Från ett frågetecken
Jag lämnar mitt hem uppsnofsat till tänderna efter andra och sista lägenhetsvisningen. Till salu i min förening är nu tre lägenheter varav två i min trappuppgång. Alla är tvåor. Det ska ses mot bakgrund att det varit dött på utbud länge här i centrala Göteborg/Stampen och nu är det plötsligt 7 lägenheter ute för försäljning i Stampen och alltså tre i min egen förening. Den andra lägenheten i min trappuppgång skall visas om en vecka och de som tittat på min vill gärna titta på den andra också och jämföra.

 

– Om den finns kvar, tänker jag surt.

 

Det är klart att jag undrar hur det ska gå. Jag lämnar alltså Göteborg och lägenhetsvisningarna med ett stort frågetecken. Det kan gå väl, utbudet kan komma att sänka priserna och försäljningen kan komma att dra ut på tiden. Och det är det sista jag önskar just nu.

till flera andra
Jag landar i Stockholm i eftermiddag och kommer ett tag att ha min bas i Enskede hos kompis Karin.

Det första jag ska göra i morgon är faktiskt att gå på en anställningsintervju om ett jobb som personlig assistent på deltid.

Sen ska jag se på lägenheter till salu. Och träffa mäklare. Och intervjua förståsigpåare. Och leta 50- och 60+-boenden. Jag har ett digert program framför mig.

 

Fast egentligen har jag sett ut ett objekt av särskilt intresse. Det kanske landar väl med det, vem vet? Men nog är bofrågan fylld av frågetecken just nu.

Alltså, frågetecknen handlar om både jobb och boende. Jag har ingen aning om vilken krok jag hänger hatten på. Det jag däremot vet är att nu lyfter jag på hatten. Just precis nu.

 

Ute skiner solen från en klarblå himmel och naturen är klädd i höstskrud. Det är nåt gnistrande klart över vädret, det är mycket vackert och jag själv jubel-skratt-gråter inombords. Just precis nu.