Bentes blogg

Nyligen var Jens Spendrup i hetluften med anledning om sina uttalanden om att det är brist på kompetenta kvinnor till styrelser i storbolagen. Han fick ordentligt på moppe och har också delvis ångrat sitt uttalande. Men han är inte ensam om att tycka som han tycker. Eller att tänka att han har sanningen, dvs att det är en faktiskt brist.

Om denna brist är verklig tvistar alltså de lärde om.

Finansmarknadsminister Peter Norman tog till orda
- Min uppfattning är att de är väldigt snäva i sitt sökande. Till exempel, om man är ett börsbolag, tror jag det är bra om man har större spridning av kompetens och erfarenhet i styrelsen än man har. Men man söker ofta en schabloniserad bild, gärna en tidigare börs-vd, och så vidare. Det är säkert bra att det kan vara någon sådan i en styrelse, men alla behöver inte vara det, säger Norman.

Debatten är inte ny. Något slår mig. Spendrups uttalande känns igen från så många andra situationer. Den underordnade blir problematiserad, inte den med makten.

I analogi med det tänker jag så här:

Det är brist på kompetenta män att rekrytera personer av båda könen med en mångfald av kompetenser till sina styrelser.