Ung på nytt
Jag har varit i Stockholm några dagar. Förenat det höga nöjet att träffa tvillingfamiljen med att konsulta.
Passade på att följa med Tuva till Folkuniversitetet där hon stod krokimodell i två timmar för en grupp som går och tränar upp sig för att komma in på olika konstutbildningar. Det tror jag i alla fall. De tränade på ovana perspektiv. Tuva fick stå på en stege och ha tecknarna under sig. Eller så skulle hon ligga lågt och ha tecknarna ovan sig.
Passade på att följa med Tuva till Folkuniversitetet där hon stod krokimodell i två timmar för en grupp som går och tränar upp sig för att komma in på olika konstutbildningar. Det tror jag i alla fall. De tränade på ovana perspektiv. Tuva fick stå på en stege och ha tecknarna under sig. Eller så skulle hon ligga lågt och ha tecknarna ovan sig.
En gång i tiden var jag också krokimodell. För ABF, om jag minns rätt, mot slutet av 1960-talet. Det var för att dryga ut kassan något lite. Jag har också tecknat kroki en del under mina egna konststudier och även på arkitektur på 70-talet hade vi den möjligheten. Det är ett väldigt bra sätt att träna upp ögat, att träna seendet. Att rita det jag ser, inte det jag vet borde finnas där. Att rita ljus, mellanrum, block, tyngdpunkt, hållning, linjer, omgivning, känsla...
Det väckte alltså en del minnen och miljön kändes bara så välbekant, även om det var hundra år sedan jag var i den. Trevligt.
Dessutom fick jag en bunt papper, några kritor och en tunn tunn blyertspenna
och med det kom jag loss. Teckningarna är gjorda på nåt mellan 30 sekunder och tre minuter.
- Himmel va kul det var. Jag blev som ung på nytt. Jag kände mig som en av dem.
Kommentarer
Postat av: Ingela
Du är så himla duktig!! Lite avundsjuk blir jag:-)
Postat av: Anonym
Tack
Trackback
