Bentes blogg

Helgen med skåningarna var lugnt intensiv. Skåningarna är vänner sen mycket länge, Lissen (nästan syster) och Klas.

 

Dvs husesyn och promenad i närmsta omgivningarna – i ösregn. Å så fårstek med svampsås och rotsaker i ugn. En specialitet för undertecknad. Därefter visade sig vädret på sin allra mest välvilliga sida.

 

Domkyrkan med sina ”spårvagnar”. Alltså biktkurerna. De enda i svenska kyrkan, förstod jag det som. Har det med Göteborg som högkyrklighetens näste, tro? 

Vi vandrade bort till en tygaffär jag fått tips om, Gårda textil. Den lång ungefär så långt från Gårda man kan tänka sig om man fortfarande är kvar innanför vallarna. Fick veta att den tidigare, för sisådär 40-50 år sedan låg i Gårda.

 

Jag håller på med ett litet syprojekt, en försenad födelsedagspresent till sonahustrun, och har tillsammans med dottern grubblat över vad slags kanttyg vi ska ha till det klarblåa linnetyget som klädesplagget ska sys av. Har fotat diverse tyger och det blev till slut ett av dem, inköpt på Gårda textil.

På eftermiddagen gjorde vi en bilutflykt upp längs Göta älv med paus i Starrkärr (Älvängen) där Inger och Birre (Lissens föräldrar, mina nästan-föräldrar) ligger begravda. Jag kunde berätta om mitt jobb i ledningsgruppen för Ale pendeltågstationer och vi såg stationerna livs levande utefter vägen.

 

Färden fortsatte österut mot Alingsås. På vägen stannade vi i den lilla by (Kilanda ?) där Lissens morfar har sina rötter.

 

En bedårande liten by med en bedårande liten kyrka och ett bedårande hus på andra sidan vattendraget. Där skulle de mina bo, tyckte jag, och tänkte på dotterfamiljen. På landet inte alltför långt från flera städer, bl a Göteborg. Vi åt middag på Alströmers källare och avslutade med ljusvandringen i det berömda Lights in Alingsås.

 

Söndag fortsatte i samma intensivt lugna tempo med att vi begav oss till Stena Lines tysklandsterminal.

 

Där väntade Germanicas kapten Viggo Lander. Han är gift med en barndomsvän till Lissen. Vi visades runt på Germanica. Matsalar, lyxsviter, vanliga hytter, bildäck å så kommandobryggan med alla sina instrument.


Där fanns en del ”fornminnen” dvs sånt som ska finnas men som inte längre används. Vanlig kompass och morsesignaleringspryl, t ex. Jag fick intrycket att det är mera varierat, komplext och oförutsägbart att vara kapten på en båt jämfört med att vara pilot på ett flygplan. Viggo är på väg mot pension men verkade vara en sån där nörd som fortfarande vid mogen ålder brinner för sitt jobb. Han har ägnat sig mycket åt säkerhetstänk på Stena-båtarna och nu är han engagerad i energiprojekt och hur de ska klara lagstadgade krav på en viss sorts bensin, som det idag inte finns tekniska lösningar för att kunna använda.

 

Germanica är en Roropax-båt, vilket betyder att den är både transporterar gods roll-on-roll-off och är ett passagerarfartyg som tar en bra bit över 1000 passagerare. 

Väl hemma igen gjorde vi en magiskt god laxmiddag på ett recept från kompis Kerstin i Sundsvall.

 

Kerstins superlax. Stön, va gott.

 

- Vilken härlig helg det var. I bästa tänkbara sällskap.