Bentes blogg

Nu är jag tillbaka i vardagen efter trevligt firande av kottarnas ettårsdag. Vi höll till hos farmor Kattis i Bandängen för hon har lite mera plats. Det kom 35 pers och ytterligare några betydligt yngre babysar, som trängdes i hennes lägenhet och tvillingarna var trevliga och goa hela dagen.

 

Här sitter Signe exakt i centrum av bilden i pappa Leos knä och Hedda sitter hos faster Lova. Farmor Kattis sitter på golvet alldeles till vänster  och faster Matilda närmast till höger om röda fåtöljen. Kärleksfulla familjen, skulle jag nog vilja kalla dem. Utom bild finns farmors mor Gunnel, farmors far Roland, morfar Janne, mormor Bente (ja det är jag det) och morbror Max. För att bara nämna några. De har väldigt gott sammanhang att växa upp i, de där små tösabitarna.

 

Här är det uppbullat för diverse olika behov av laktosfritt, glutenfritt etc. Tårtbottnarna är t ex gjorda på potatis, kikärter och mandelmjöl (med mera) enligt ett recept i senaste Buffé. Faktiskt riktigt god botten, saftig och mustig.

 

Jag tänker med förfäran hur det kunde blivit om de hade vaknat på fel sida eller blivit överhettade av all uppmärksamhet. Men så var det alltså inte. De roade sig på ettåringars vis och lekte med presentpapper, snören, storlegobitar, bilar och sa dä (där) och ta (tack) etc. Signe tog sig en och annan promenad mellan vänligt sinnade uppfångande armar. Man kan lura henne att gå bortemot 5 meter nu, utan att ta stöd. Hedda tar ett par steg. Det fanns också många armar som ville bära på de två jubilarerna och det hade de inget emot. 

Många föräldrar skulle nog klä sina ettåriga döttrar i prinsesskläder en sån här dag.

Så var det inte här.

 

Hedda hade tigerkostym och Signe var panter. Förutom då de var iklädda bara blöjor för att stå ut med lägenhetsvärmen. Dom var så söta så hälften kunde vara nog.

Före sommaren bestämdes att Hedda, med hänsyn till hennes något sena utveckling, skulle kollas upp efter sommaren för remiss till habiliteringen. Dagens stora nyhet var att Heddas återbesök visade att hon utvecklats så väl under sommaren att någon habilitering inte behövs just nu. Hon ska kollas upp först om ett år igen. 

 

På det hela taget är det nåt robust och coolt över dessa två damer. De känns tåliga, på någe vis. Vilket är mirakulöst, med tanke på deras förutsättningar och start i livet.

 

Mirakelresan fortsätter alltså.

 

För er som undrat hur tjejerna ser ut - titta nu. Jag tänker inte publicera bilder på dem stup i ett. Det här är ett undantag.